Idag skulle vi åka sakta o lugnt ner till ett par byar på Portugals västkust.

Hotellets frukost var inte mycket att hurra för, inget speciell men OK i alla fall.

Körde ut längs vattnet och i en liten by stod det en bil mer eller mindre parkerad på vägen. Den kör vi om – inte så många sekunder därefter kommer bilen ifatt oss och tutar med blåljus! Polisen – det var dom vi körde om och passerade heldragen vit linje. Gick inte att förklara bort utan vårt sällskap blev 50 Euro fattigare. Men pengar är bara pengar.

Vi fikade i en liten ort som heter Porto Covo – en modern skapelse med ett tjusigt torg och en hel del småaffärer för turister. Handlade lite i en Supermercado bl.a ett lokalt vin som faktiskt var helt OK till ost och kex.

Fantastiskt fint längs de här små vägarna – massor av blommor i alla färger och närheten till havet.

Gjorde en avstickare ytterligare någon mil söderöver till Vila Nova de Milfontes som ligger vid mynningen av floden Mira där det finns enorma sandstränder på båda sidorna. En populär semesterort men som inte är exploaterad. Lättillgänglig för campare bl.a

Återvände hem till hotellet och fixade egen lunch på balkongen.

Ingen hade någon större aptit på kvällen så vi köpte hem lite sallad o kyckling till balkongen med vacker utsikt över havet. Samtidigt dök det upp ett mäktigt åskoväder med regn, blixtrar och dunder med färgstarka regnbågar.

Imorgon ska vi dra vidare till Portugals sydvästra udde innan vi kommer att resa längs sydkusten mot Tavira.

Frukost redan före nio sista morgonen i Lissabon.

Hämtades upp utanför lägenheten och åkte till flygplatsen för att få vår beställda hyrbil. Tog oss 2 timmar innan vi styrde kosan söderut mot Setubal. Så vårt planerade 11-kaffe brann inne totalt. Hittade en mycket trevlig bar/café i närheten av hamnen där vi beställde 2 kaffe med mjölk och 2 black Americana – kolla bilderna. Det blev inte mycket att dricka till en gigantisk toast för herrskapet Köhler...

Istället för att köra runt längs kusten fann vi av en händelse en färjeförbindelse från Setubal till Troia – en långsmal halvö som är någon kilometer bred och består av sand och pinjeträd.

Den måste vara Lissabons häftigaste plats att ha sitt sommarboende.

Framåt 5-tiden anlände vi till Hotel Valero som är ett gammalt hotell med balkonger mot havet. Nedanför (30-40 m) ligger det en bukt med sandstrand och en massa båtar.

Passade på att bekanta oss med omgivningen och hälsade på Vasco da Gama utanför den gamla borgen som ligger ett stenkast från vårt hotell.

Så tog vi oss till en riktigt häftig familjerestaurang. Huset är 149 år gammalt och har sedan 49 år tillbaka drivits av samma famil. Där satt vi vid långbord – på träpallar och väggarna var givetvis kaklade (för många herrans år sedan). Grillkocken är 80 år!!

Så här på lördagskvällen har hela Sines somnat in. Inget kvällsfirande här inte.

Tidig kväll.