Idag fick de yngre sovmorgon, vilket jag tror uppskattades. Så testade vi en ny restaurang till frukosten och var väl klara med den framåt 11-tiden. Vi hade ju planerat att se slottet Wawla så dit tog vi oss i strålande sol. Tanken var att vi skulle gå in i slottet, men den kön som var till biljettkassan var inte nådig. Inte rörde den sig framåt heller. Det visade sig att det satt EN person i EN lucka – och informationen om vad de olika biljetterna innebar var mer än lovligt undermåliga vilket resulterade i att ALLA skulle fråga och bestämma sig innan de väl kunde få sin biljett. Vi bestämde oss för att bara strosa runt på egen hand – annars hade vi väl fått stå i kö fram till eftermiddagen.

Slottet ligger högt med fantastisk utsikt över floden Wisla. Kyrkan var mäktig och som vanligt utsmyckad i överflöd med många tjusiga helgonbilder och förgyllda statyer.

Strax utanför slottet låg vårt fikaställe bland både utslagna björkar och jättestora blommande kastanjer.

Shopping resten av dagen.

Regnet kom under eftermiddagen då satt Zebra o Kerstin inte under takbroarna i Paris utan på parkbänken under blommande kastanj.

Sista shoppingrundan avslutade vi med att käka hamburgare och på hemvägen fick vi lite mer regn och åska.

Idag har vi upplevt morgontrafiken i Krakow. En kort resa ut till saltgruvan i Wieliczha tog en bra stund trots att det bara ligger mindre än en mil från vår lägenhet.

Starten gick med 54 trappor á 7 steg för att komma ner till den nivån där rundvandringen började. Som djupast var vi nere på 132 meter. En saltgruva som funnits sedan 1200-talet och som drevs ända till 1996. Här nere jobbade som mest 5000 gruvarbetare och 60 hästar. Pållarna fick redan som föl/unghästar flytta ner i gruvan för att sen jobba där i ca 15 år innan pensioneringen innebar uppflyttning till jordytan. Många av hästarna blev blinda eftersom de alltid jobbade i mörker – ja man kan undra hur de mådde. Visserligen berättade guiden att gruvarbetarna var väldigt måna om sina arbetshästar men visst känns det lite konstigt.

Saltvatten som rinner nere i gruvan innehåller 30 % salt – bittersalt – nästan så att tungan krullade ihop sig.

Alla statyer och utsmyckningar är gjorda i saltsten av gruvarbetarna även om man inte kan tro det, oerhört bra gjorda.

På flera ställen fanns det stora salar med religiösa inslag. Den största, med de mäktiga ljuskronorna där prismorna är av saltkristaller, används än idag som vigsellokal.

Den som har funderat över att besöka den här saltgruvan men ännu inte kommit till skott – gör det!!

Idag har Linnéa dragit iväg oss alla över nästan halva gamla stan för att se till att vi skulle äta vegetarisk mat. Ett litet annorlunda ställe men mycket och god mat.

Inget regn idag heller!!

Köpte oss en stadsrundtur med en modell större golfbil och gjorde en rundresa i de judiska kvarteren och passerade till slut Schindlers fabrik. Fast den är återuppbyggd – det enda som är kvar från den tiden det begav sig är den grönblåa plåtgrinden.

Nu slappar gänget runt datorer och mobilerna innan det blir dags att göra nya utforskningar. Kanske shoppa och hitta ett nytt litet matställe.

Idag var vi uppe innan tuppen – men inte före gatsopsmaskinen. Den kom kl. 4 och vi stegade upp pigga vid 5.

Redan kl. 06.05 var vi på väg för att inte bara höra utan även se vad de grymma, onda nazisterna (kan väl knappast kallas människor) gjorde med judar, kommunister, zigenare, handikappade och homosexuella.

Vi var bland de första som kom fram till Auschwitz och hade en svensk guide.

Redan vid entrén möttes människorna av den första välkända lögnen – Arbeit macht frei – för vem trodde att nazisterna någonsin skulle låta fångarna bli fria från detta helvete? Här trängde man in upp till 24 000 personer.

Den ena hemska sanningen efter den andra kunde vi konstatera under vår rundvandring. Hur kunde civiliserade män utarbeta och utföra tortyrer, misshandel, gasning och kremation på över 1,3 miljoner människor i Auschwitz och Birkenau. Dr Mengeles groteska experiment med barn är ett av exemplen på vad en sjuk hjärna med fullständig avsaknad av empati och medmänsklighet kunde åstadkomma.

Kremationsugnarna i Birkenau hade en kapacitet på 1500 kroppar per dygn. På denna anläggning trängdes 90.000 personer.

De fångar som vid ankomsten bedömdes som arbetsdugliga överlevde i genomsnitt i tre månader, övriga skickades direkt till gaskammaren. Löfgren konstaterade att de som såg välgödda ut på foto som togs när de dokumenterade fångarna klarade sig längst. Fast vem skulle överleva på 1100 kalorier med 12 timmars kroppsarbete någon längre tid?

Vi får hoppas att ingen av oss någonsin kommer att möta denna grymhet.

Ett besök rekommenderas för alla de som efter oss ska göra världen till en bättre och säkrare plats!

Tillbaka i Krakow lunchade vi på torget med soptunnan som bord. Grannen till oss tog hand om resterna som kastades ner i tunnan. Vi hittade en påse med pengar på soptunnelocket som en person glömde och skickade över den till tiggaren tillsammans med lite kött, bröd och potatis som vi inte orkade stoppa i oss. Han blev glad – tror pengarna skulle räcka till minst 10 öl. Linnea och Freja käkade vegetariska hamburgare på en restaurang för sig själva.

Orkade med lite shopping innan eftermiddagsvilan – ikväll bestämmer Freja och Linnea var vi ska äta.

Imorgon drar vi vidare för att titta på saltgruvan som lär vara något alldeles fantastiskt vackert.

Ett ganska trött gäng steg upp först framåt 9-tiden och släntrade ner och åt frukost. ALLA åt bra vilket var en förutsättning för att fixa dagens vandring.

Blickade upp mot himlen och kan ni tänka - inget regn. Vi bor väldigt centralt i gamla stadsdelen. Bara några hundra meter tilldet gamla torget.

Första kyrkbesöket är gjort med hela gänget, sen passade vi av bara farten på att ta nummer två innan vi blev väldigt fikasugna (när det började småregna). Tror att vi blev "mättade" på choklad för den här dagen.

Någon sa - shopping - flera mungipor åkte upp och sen började vi en ganska lång vandringupp till shoppingcentret. 

Såg man till resultatet av 1,5 timmas shopping blev det riktigt skralt.Bara Zebra som hittat lite i några påsar.

TAXI hem till lägenheten och vila en stund (ja någon vilade mer än andra - det hördes),

Nu bär det snart iväg ut för middag, sen blir det en tidig kväll - för imorgon 06.05 hämtas vi upp av en taxi/buss för att åka till Auschwitz.

Bilder från den här dagen kommer först imorgon-