Uppställda och klara för en strapetsfylld dag redan kl 9.00 Den elektriska tricykeln är statens egendom. Ett miljötänk som borde få genomslag mycket snabbt. De vanligaste drivs med bensin, låter som getingar i tusentals och luktar illa. Första stoppet gjorde vi i en liten by med strand på södra delen. Här mötte vi den absolut skickligaste försäljaren vi någonsin mött. Hon fullständigt knockade oss allihop. Det kvittar vad hon säljer - jag lovar att du skulle köpa. Nu blev det lite halsband o annat krafs.
Därefter ställde vi kosan norrut. Ön är väldigt liten och det vimlar inte av tuistattraktioner direkt. Så vi tog alla tillfällen i akt och stannade till vid en djurpark i miniformat, där alla sitter i bur. Trots detta så fick vi en bra upplevelse eftersom vår personliga guide var bra och informativ. Fast visst hade det varit skönt att slippa se alla djur i små burar. Ännu värre var den stora skaran av kineser som dök upp. De låter och är väldigt mycket.
Längst upp på norra spetsen tog vi en paus med istea och sen drog vi vidare till utsiktspunkten på ön. Många trappor med varierande dåliga trappsteg som till slut gav oss en fantastisk vy över hela ön.

Läs nästa inlägg om fettisdagsfirandet på Boracay.