Idag har vi upplevt morgontrafiken i Krakow. En kort resa ut till saltgruvan i Wieliczha tog en bra stund trots att det bara ligger mindre än en mil från vår lägenhet.

Starten gick med 54 trappor á 7 steg för att komma ner till den nivån där rundvandringen började. Som djupast var vi nere på 132 meter. En saltgruva som funnits sedan 1200-talet och som drevs ända till 1996. Här nere jobbade som mest 5000 gruvarbetare och 60 hästar. Pållarna fick redan som föl/unghästar flytta ner i gruvan för att sen jobba där i ca 15 år innan pensioneringen innebar uppflyttning till jordytan. Många av hästarna blev blinda eftersom de alltid jobbade i mörker – ja man kan undra hur de mådde. Visserligen berättade guiden att gruvarbetarna var väldigt måna om sina arbetshästar men visst känns det lite konstigt.

Saltvatten som rinner nere i gruvan innehåller 30 % salt – bittersalt – nästan så att tungan krullade ihop sig.

Alla statyer och utsmyckningar är gjorda i saltsten av gruvarbetarna även om man inte kan tro det, oerhört bra gjorda.

På flera ställen fanns det stora salar med religiösa inslag. Den största, med de mäktiga ljuskronorna där prismorna är av saltkristaller, används än idag som vigsellokal.

Den som har funderat över att besöka den här saltgruvan men ännu inte kommit till skott – gör det!!

Idag har Linnéa dragit iväg oss alla över nästan halva gamla stan för att se till att vi skulle äta vegetarisk mat. Ett litet annorlunda ställe men mycket och god mat.

Inget regn idag heller!!

Köpte oss en stadsrundtur med en modell större golfbil och gjorde en rundresa i de judiska kvarteren och passerade till slut Schindlers fabrik. Fast den är återuppbyggd – det enda som är kvar från den tiden det begav sig är den grönblåa plåtgrinden.

Nu slappar gänget runt datorer och mobilerna innan det blir dags att göra nya utforskningar. Kanske shoppa och hitta ett nytt litet matställe.